Förtydligande om resultaten i studien Rösträtt till salu

Förtydligande om resultaten i studien Rösträtt till salu
I flera inlägg på ledarplats och i andra forum, har det under de senaste dagarna framförts kritik mot studien Rösträtt till salu – Det nya hotet mot demokratin samt mot det pressmeddelande som Göteborgs universitet lagt ut på hemsidan med anledning av studiens resultat. Vi vill här förtydliga ett par av de viktigaste punkterna.

Stödet för demokratin sviktar

Unga i Sverige mellan 18 och 29 år uppvisar i den senaste World Values Survey-undersökningen skrämmande tendenser: 1 av 5 kan tänka sig att sälja sin röst för pengar, 29 procent tycker det vore bra med en stark ledare istället för demokrati i Sverige, 23 procent tycker inte det är så viktigt för dem att de lever i en demokrati, och var åttonde tycker till och med att försvarsmakten borde styra. Siffrorna har gått upp rejält sedan de senaste undersökningarna 2000 och 2005.

Sedan uppstår frågan: Vad beror detta på?

Som forskare har vi försökt hitta förklaringar i arbetslöshet, ekonomisk kris, föreningsaktivitet, nyhetskonsumtion, individualisering, religion och invandring. Inga av dessa faktorer kan dock förklara attityderna i våra statistiska analyser. Däremot slår utbildningsnivå igenom mycket starkt. De med anti-demokratiska värderingar är framför allt unga med låg utbildning, ofta inte mer än grundskola. Men vi har alltid haft unga med låg utbildning. Vad kan ha orsakat att 29 procent av dessa nu tycker att det vore bra att ha en ”stark ledare som inte behöver bry sig om allmänna val och riksdagen”?

En hypotes: förändringarna av den svenska skolmodellen

Att de ungas förändrade syn på demokrati och större öppenhet för olika former av icke-demokratiska system kan kopplas till förändringen av den svenska modellen för skolan är– vi är helt öppna med det – en hypotes vi prövar men trots allt finner får stöd av analysen. Man kan naturligtvis argumentera emot den och vi välkomnar en sådan diskussion.

Vad har vi för belägg för tesen? Helt kort: En lång rad rapporter från Skolverket såväl som forskare har visat att kommunaliseringen, det fria skolvalet, och den fria etableringsrätten av friskolor har lett till en mycket stor ökning i segregation och utslagning. Barn med lågresursföräldrar blir kvar i de sämre skolorna medan redan gynnade barn blir dominerande i de bra skolorna. Skillnader som fanns vid födseln, görs av det nya skolsystemet till mycket stora skillnader i livschanser. Precis det som införandet av den gamla grundskolan en gång försökte avskaffa.

Intervjumaterial som vi tagit del av bekräftar att ungdomarna som går i de sämre skolorna vet om detta. Vi som går i den här skolan har inte en chans, det är ingen idé att försöka, säger de ungefär samtidigt som de konstaterar att de är inte värda någonting för politikerna. De unga vet om att marknadssystemet inom skolområdet bygger på att det blir skillnad – annars finns ju ingen anledning att föräldrar ska välja. Det är bara det att människor inte alltid fungerar som ekonomernas modeller säger att vi ska göra. Vissa barn blir kvar. Det är de som är mest utsatta. De med minst resurser från början.

De ungas bild av demokrati

Man behöver inte avancerad akademisk forskning för att inse att grupper som upplever att ett system slår ut dem till slut tappar förtroende för och ”slår tillbaka” mot systemets skapare. Ungdomarna vet att de demokratiskt valda politikerna i gott samförstånd mellan i det närmaste samtliga partier från vänster till höger står bakom det marknadssystem som segregerat och slagit ut dem. Vad har demokratin då betytt för dem? Vore det konstigt om de i det läget upplever en svagare tilltro till demokrati?
Det är alltså precis så som en av våra kritiker säger i en kommentar i Göteborgsposten (2012-08-28): ”Det är väl rimligare att anta att resultaten har med ungas bild av hur demokratin fungerar i dag att göra.” Det är vad vi också säger i boken. De unga i den här gruppen lågutbildade har en annan erfarenhet av hur demokratin fungerar och vad den gör för dem. Den har gett dem ett skolsystem som gör att de som går kvar i de dåliga skolorna döms på förhand.

Anti-demokratiska värderingar sprids i grupper med sämst förutsättningar

De som föddes in i sämst förutsättningar och går i de sämre skolorna är de som i högst utsträckning riskerar att förbli lågutbildade och därmed hamna i gruppen med endast grundskoleutbildning. Det är i just den gruppen vi finner att de antidemokratiska värderingarna spritt sig som mest. Vi kan tyvärr inte testa sambandet på individnivå med hjälp av WVS-data eftersom någon fråga om vilken skola de gått i inte ställdes. Men grupperna överlappar och resonemanget om en sådan koppling har stöd i en etablerad litteratur. Även ungdomarnas egna utsagor stödjer hypotesen. Även företrädare för Timbro har konstaterat att det "fria" skolvalet inte innebär frihet för alla, att det skapar ökad segregation och att det i praktiken är svårt att försvara.*

Tesen är förenlig med tillgängliga data

Att ”ta av forskarhatten” var ett uttryck vi använde i bokens slutdel för att vara tydliga med att vi inte slutgiltigt kan ”bevisa” att det vi funnit är sant. Det var möjligen ett lite ovanligt grepp. Ekonomer och samhällsvetare lägger regelbundet fram vetenskapliga resultat som är tolkningar och slutsatser behäftade med en större eller mindre grad av osäkerhet. Det är regel att så är fallet med forskningsresultat utanför de renodlade naturvetenskapliga experimenten. Vi ville vara extra tydliga med detta. Det syntes oss att debattörer och andra borde uppskatta den ärligheten från vår sida, snarare än att försöka förlöjliga den.
Vi vänder oss således mot de som hävdat att slutsatsen är ”tyckande” i största allmänhet. Vår tes är väl underbyggd och förenlig med tillgängliga data. Vi menar att de ungas signaler om en mycket oroande utveckling bör tas på stort allvar. Vi välkomnar om det kan framföras alternativa teser som är än mer underbyggda av data än den vi har presenterat.
 

Forskarna:
Staffan I. Lindberg är docent i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Richard Svensson är forskarassistent vid samma institution. De kom nyligen ut med boken ”Rösträtt till salu: De nya hotet mot demokratin”. Kontakt: xlista@gu.se

* "Vad händer när det fria skolvalet inte fungerar?", Dagens samhälle, tisdag 8 mars, nummer 9, 2012.